Vid middagsbordet så sätter man sig ner och blir familj

Jag och min pappa delar en passion för mat.
Ser ni framför er ett kök fyllt av aromer, lammstek i ugnen och Primi piatti i kastrullen, ett bord garderat med stearinljus – uppdukat med grissini, mozarellasallad och gratinerade blåmusslor? Tillsammans med eldiga gräl framför spisen, smaklökar som sensuellt sätts på prov och uttal så som magnifico! och meraviglioso! ?
Då får ni blinka bort den synen.
Vi möts inte vid den typiska formen av njutning och familjegemenskap.
Vi möts vid mikrovågsugnen med varsin färdigrätt.

Sätter betyg. Blir tårögda av extas när vi hyllar Findus Biff Stroganoff. Driver en hatkampanj emot Dafgårds maträtter, för att förpackningarna är så ruskigt tråkiga. Varnar varandra för fulmat som är lika med snålmat. Är snabba med tips och trixs om nya guldkorn på marknaden och vad man kan tillsätta på papperstallriken för att piffa och lyxa till.
Det är öppningsfrasen. Kvällens slutstation.
Ett samtalsämne lika varmt som en nytagen frysrätt ur mikron.
För när standarfrågorna kring arbete och fritidsysslor redan är vältuggade och urvalet börjar krympa så är det smidigt att kunna gå vidare till ett helt buffébord av matigt snack, och små aptitretare av fraser som ”Hungern, denna återkommande sjukdom”.

[Vid middagsbordet]
Pappa ( slafsandes och tuggandes) – Jojo, som sagt, ska bli skönt med lite ledighet…
Jag – Mmmh.
Tystnad.
Tystnad.
Hårdbrödsmacka som krispar i munnen. En klockas sekundvisare som plösligt börjar ge sig till känna.
Harklingar.
Strött läsa baksidan av mjölkpaketet.
Pappa ( hostar) – Föresten, har du testat den Mexikanska tacopajen från Felix?

Nu har jag något nytt på gång. Ett hett topic. En superbra backup. Nästa samtalsämne kommer förmodligen kretsa kring Annikkis oxgryta. Där har vi något riktigt saftigt att sätta tänderna i !

( Andra bloggar om: Färdigrätter, Findus, Dafgårds, Mat, familj )