måndag 8 februari 2016

۞ Fullblodsslinkan & dickdrömmen. Amen! )Downdate 17:09 x 2



Stamtavla: Det otyglade, ettrigt gläfsande & oborstade Erikssonska  skörlevnadslöddret. Okastrerat obscena, libidinösa hondjävulsvildar & vandaler som pippar med både luffare & försöksutskrivna ifrån det m e n t a l a . Rang: skökomö, härstammandes från tyska smilfinkar till cirkusartister. 

Så;
 alltså inte så bootycallbesynnerligt att jag nalleflammigt flingflinkt & övernosat fultjacktrembling svarar med att i desabije’ brunstigt smygslinka in i ett dämparpajat åkdon & bli hamrad på en madrass i ett klassrum för younguns i mellanstadiet till auxsladdad, sjucker afzeliusmuzak. 
Bodil Malmsten hade vissnat bort & bladat iväg.

Och jag tror att jag måhända lyckades blåsa liv i en freudepinne.
Resa en suckulent, ådrig schnabel som annars ligger i händerna på en trasgrann karlakarl med kavorka & hwildtvuxet, cohlehåttigt maskulint pälsverk.



  Baserad på en verklig upplevelse av att inte bli behandlad som en brottsplats,  så     (wir) heben das glas Reissdorf für dunderdrycksvurmande femtioplustjommar man som (inte längre så jäkla purung) gräbba faktiskt kan ordekipera i 'folkvett' & 'politess'. Schål!


▼▼▼

Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån.”  

Jag förlorade oskulden till Bodil Malmstens alster, inte genom någon sidmasa med pröjsad poesi, utan av en accidens genom hennes finistereblogg. Den som tvånollnollettnoll skriftsparkade mig i magen så hårt att jag tappade greppet om mammas brytblad när jag råkade ut för alstret  ”Ta inte livet av dig” just när jag fyllt en spann med is & tappat upp badkaret med vatten, skinnbedövad & redo för en sista urlrutt. 
  ~~~~~~>



 ▼▼▼



Jag har gjort det, igen.
Som tramadoltorskad, spontant sinnesrubbad elitidiot overklighetsvaggad i ett [momentant] madnessmysigt babelstorn byggd på en laid back belief att jag & alla andra kan ta M ^ I ^ G med en stilettklackspark & att det är helt i sin mundiarréordning att
 blotta hela sitt urlleverne & sin hemvist
 för bekantskaper utan tillhörighet, eller ens en strävan, att få träda över just den här avskräckande hispiga gränsen benämnd som Bara För Mycket. Varför sitter jag på high street & fläker ut spåttadressen till mitt vidöppet & surfledes skamlösa psykbrytskrymsle, mitt plåsterhus, min fristad där jag kan byta scenfejs, kuliss & lossa på galenskapen som ett par för tajta blåjeans - till lirare som inte direkt är lockade att losta sig i mitt sprawlande, snåriga psyke?
Detta beteende är betydligt oanständigare än att ta av sig trosorna & illa utrustad stå vid någons sängkant helt jävla skälvande naken. 
  Konstaterat:  jag är så flat out fucked stockdum.




 // Moondays : Hamstrar nöddöd, har ess i skinnpajärmen som ännu inte är en tillräcklig royalstrong & safe hand att folda, har en plan insvept i malvafärgat scandicsilke men som fortfarande hänger för löst; så jag väntar. ängstskriker med munnen full av billig frotté, ruschar rödgråten ut till  taxin klockan halv ett på natten & tur & retur-ruttar till Statoil för att köpa Marlboro Ice Blast till min sömnlöshet. Ja, livet leker kära ingen & jag är jag är så jävla klar för idag. 





Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer:

[ Bloggspått-tips för er som upplever att internätet slukar era ord:
Kopiera kommentaren ifall ni möts av ett blank space efter att ni pressat
på "förhandsgranska", "kommentera som" eller dylikt, och klistra in igen. Såpp!]