┼Att sätta perfekt punkt & lägga ifrån sig pennan ; det är implusible. Det finns inget ” gött enough” när det kommer till avsked, i alla fall inte för oss hysterikor som är besatta av hitta le mot juste ("det rätta ordet").
Man kan inte använda bevingade & hjärteskört smyckade ord för att ge sitt default mood som ” Bara Lite Tillfälligt Nere” ett himlasvindlande lingvistiskt lyft & med ett metaforflätat försmäktande duvspråk ringa in ett flat out fucked STATUS QUE & med precision peka ut känslan att vara så wasched out & tweedbrunt jävla förlegad.
Inga font som kan liksom vara annat än ett stilbrott, men mixtapes, att helt sonika låna andras rader för att säga något viktigt slash soundtracka ens liv. Det ett livsverk av största greatism.
[Livet var en schlager. Ibland.]
..
..
..
..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
[ Bloggspått-tips för er som upplever att internätet slukar era ord:
Kopiera kommentaren ifall ni möts av ett blank space efter att ni pressat
på "förhandsgranska", "kommentera som" eller dylikt, och klistra in igen. Såpp!]