۞!nstantcarp@t
& fujifilmpeelat↕apart
från ett rearuttrusigt, schtekroterat & glödknastrande luckystrikemoment →
min eftermiddagssolbeslöjade sällsporda favoritfleur Marguerite Den Schöna i
förstaaprilblom. På Baggböle växer inga maskrosor.
/De gamla sorterna utmärker sig genom att ha en överdådig blomning i början av sommaren för att sedan gå över till en något sparsammare blomning. De är fleråriga växter som kan formas till små uppstammade träd allteftersom stammen blir träaktig. På så vis kan många av dem leva i åratal bara de förvaras ljust och svalt på vintern. För att blomningen ska hållas igång är det viktigt att de vissna blommorna knipsas av löpande./
~ Ab orígine ad finem ~
From a jailbird to another bluebird. Over n out. →
..
❦D 0
0 d l
i n G :
√ Om vikten att aktivera sig när man vrakar
av en enda enorm skälspräckt pinatá :
Lurtjuter ”Men åt helvete med dig din jävla…dumfaaan!” åt mamma på andra sidan
comviqlinjen & som helt sonika tagit för givet att hon har min fulla tillåtelse
att kryssa genom city för ett korridorvårdrelaterat kollokvium just när jag frustrationsfrustande slingrar
min sista mentolfrestelse mellan fingrarna & får höra att det faktiskt är
ett riktigt vackert väder för en promenad till närmsta kassakö. Men mamma, lite
solblänk som peu à peu strimmar fram bakom ett voluminöst orosmoln är ett naturfenomen
som vi watt-tränade, klockslagsunderkuvade, årstidstwistande & sjukupplysta
dysmorfiker inte faller hurtlovsoffer för våran slätkammat självupptagna &
egogroomande tvångsclique går hellre upp till kamp. Marscherar vår egen väg
till badrumspegeln. Följer bjutiritualer
med en jäklar anamma massa nit ock skicklighet. Stridsmejkar & stupar i
eyelinerstrid.
Så jag bootsar upp mig i en blanksvart nitpyntad
demonstration av ” Jag känner inte dig men jag känner verkligen, verkligen så
himla starkt för att se dig dö, ditt onödiga jävla as.”
Når min breakdownpunk redan vid Gösta
A. Lindqvist postlåda. Genar mellan snöklädda tallar med mascararandiga kinder
& en fejkfrans från Kicks på sniskan. Når rock bottom när jag börjar darra
på underläppen & flänna för att en denkönad satans kassakataklysm förkunnar
att dem inte säljer några Marlboro Ice Blast, men damen kanske kan nöja sig med
ett paket John Silver?
.
.
Jag vet att du höll mig Yours Sincerely & With Love. Höll mig närmare än någon annan skulle mäktat med. Och jag måste veta att du, trots allt, förstår att jag är tacksam för allt. För dig. För oss. För koltåldern, uppväxten & vuxen-domen du gav mig. För precis allt som gick fel. Tack, min ömskinnade & älskade leanan sídhe. Nej, jag är inte arg.
Så länge jag flinkt fingrar i mig mina ”känn för fan inte bakåt” på någon annans recept.
.
