fredag 29 november 2013
onsdag 27 november 2013
söndag 24 november 2013
Av idel kärlek, del noll.
Torsdag d. 29/1
1981.( Martin vid 52 års ålder)
Hejsan Lasse, det
var trevligt att du sände en brevduva. Hoppas du får vara frisk och kry såhär
på ”gamla dar”. Jag är ofta sjuk och dålig. Är ofta sådär sängliggande ibland.
Var sängliggande tre veckor i början av november, sedan fem dar och nu fyra.
Jag är så dödssjuk ibland.
Har även skrivit
testamente! Gustav ska inget ha. Han har rånat och bestulit mig så många
gånger. Det sista var 1,400 kronor som han stal ifrån mig.
Pengarna finns på
Skandinaviska Banken i Härnösand. Ifall jag skulle gå hädan så ska du titta
under den heltäckande mattan i hallen, det är mitt hemliga gömställe.
Det var ju onödigt
dumt av dig av bryta dig in i hörnskåpet, det kan försvåra polisutredningen.
Jag har blivit bestulen på tusentals kronor av Rut, + att jag försörjt henne i
20 år. ( Ja, det får man såsom tack då jag försörjt henne under så många år!) Hon
handlade aldrig för egna pengar heller någon gång, maten, den fick jag ordna åt
dig & Kurt. ”Du kan ta hand om din ongdjävul” sade hon till mig. Då Kurt
var 4 månader så kastade hon honom i gatan i Härnösand. Då var du inte född.
Jag räddade honom, han skrek något så fruktansvärt. Han låg i en babybäg. Rut
är av tysk tattarsläkt och vidare helt sinnessjuk.
Ja den här
rättegången mot Rut är inte avgjord på en dag, det gäller så mycket så det går
inte att nämna allt i dessa rader.
Jag skickar här
frimärkspengar till dig, så skriv några rader till Gustav Stark, Kristallvägen
33. Solberga, Hägersten. Han önskar att få träffa dig! Han kan ”trolla” med
kort, så man begriper inget. Här har han varit mycket ofta men nu är han helt
portförbjuden ( anledingen är stöld
& rån.) Hade han uppfört sig ärligt så hade han fått bo hos mig och fått
arbete vid Tumba-möbler. Men jag hoppas att du skriver. Han är ingen
”dumskalle” trots att han är en ogudaktig dubbelfuling.
Det påstås ju, att
de är de ”intelligenta”.
Du har väll
mönstrat, vid vilket regemente? Och Kurt, var fick han? Eller har han redan
avgjort sin värnplikt? Vilken adress är det till Kurt, hur bor han?
Det är inte så
säkert att den där killen vid Nordlunds verkstad är Kurts pappa! Min mor &
jag anar något helt annat. Sven är kanske inte heller far till flickorna, men
han tror väll det! Nu ska jag ta mitt 35-kort och åka till Tumba och hjälpa en
73årig gubbe. Jag går lite bättre än honom nu. Ute så måste man ha käpp, har så
lätt för att snava.
Jag hoppas att ni
sköter er. Inom min släkt finns inga brottslingar (Gustav får aldrig mer besöka
mig)
Jag har det mycket
bra numera, så inte någon ”tatterska” mer för mig inte. Julafton var det
lutfisk & skinka, så allt är bara bra. (Min hyra är dock nu på 823 kr.
Hemskt!”
Många kära
hälsningar
Adr. Lagmans
Lekares Väg 67. 3 trappor. 14564. Norsborg.
Läs även andra bloggares åsikter om gamla foton, gamla brev,
torsdag 21 november 2013
tisdag 19 november 2013
BDD, Body Dysmorphic Disorder.
Bra Initiativ av Ordhora:
"Nu är den svenska artikeln om
BDD på wikipedia utökad och redigerad:
Bland annat denna del har jag
lagt till:
Dysmorfofobi (BBD) kallas
ibland för "inbillad fulhet", vilket är en felaktig benämning av
sjukdomen. Denna benämning sätter vikt på att den upplevda defekten är
inbillad, vilket i sin tur antyder att störningen anses vara en störning på
grund av denna inbillning. I själva verket innebär dysmorfofobi (BBD) förenklat
att den drabbade felriktar sin ångest mot sitt utseende. Utseendet är alltså
egentligen ingen faktor i denna sjukdom.
BDD är
ingen diagnos som jag gärna skyltar med. Att ta det i mun är lite grann som att
kräkas upp lasagnelunchen mitt i skolmatsalen & stå kvar där med tårar i
ögonen & skamblossande kinder. Att bara vänta på att de in total fucking chock-tysta
& storögda ansiktena ska bryta ut i masshysteriskt ett flabb eller respektfullt
vända bort blicken & svälja alla bitande kommentarer som bränner på tungan.
[För herregud, är människan helt från
vettet? Inbillar hon sig verkligen att hon lider av inbillad fulhet?] Generell
ångest är en rätt rumsren emotionell dipp. Det är något jag kan ta upp vid
middagsbordet medan jag lassar på mer kycklingwok & helt sonika basunera ut
att ”Alltså fyfan vilket vrak jag var imorse. Jag var tvungen att trycka i mig
en halv karta Sobril innan jag ens pallade att ta mig ur sängen.” Men BDD. Det är
en offentlig avrättning. Som att stapla upp en hög med tegelklossar & säga
till folk att ”Varsågod och ta en sving. Försök att träffa mig där det gör som
ondast!”.
Och de
allra flesta människor tror fortfarande att BDD i stort sett bara handlar om
grova vanföreställningar och att ingen läkare sätter diagnosen Dysmorfofobi på någon som ”är ful på
riktigt”. Kanske erinrar dom sig om den där gången dom läste rubriken ”JAG
TYCKER ATT JAG ÄR FUL” på aftonbladets förstasida & såg en bild på en
bedårande vacker tösabit & kanske var det just då som dom skakade på
huvudet & förstod att hela den här BDD-grejen är en ren
inbillningssjuka, exklusiv för riktigt ögonsköna, tragiska fall som går runt
& tror att dom tillhör den anskrämliga sidan av jordens befolkning. Att man
måste vara helt flawless för att kunna stämplas som dysmorfofobiker.
Och jag,
jag är också De Allra Flesta Människor.
För det mesta.
Jag tycker inte att jag förtjänar rätten att
kallas för sjuk & jag tycker inte att jag förtjänar att bli frisk från en
sjukdom som egentligen aldrig tillhört mig. Mitt lidande är en naturlig jävla
påföljd & jag ser det som den självklaraste saken i världen att jag år
efter år måste undvika alla former av sociala relationer & tillställningar.
Det står mellan två saker & två saker allenast; plastikkirurgi eller döden.
Kloka
ord från Malins Mamma på BDD-forumet:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)