lördag 9 augusti 2014

Well, fuck it. Fuck it all.



Sista minuten till marmarissolen. Ställer in i sista sekunden. Ställer in min nya, pampiga resväska i förrådet. Hämtar ut det där hiskeliga passfotot som jag aldrig kommer behöva visa för någon. Och allt är i sin rätta förbannade jävla ordning igen. 

 [ Den enda låten & musikvideon som jag faktiskt bölat till. Har aldrig riktigt haft sådana där blöta Kishtiha Hallelujah Moments, förutom när det gäller denna favoritpärla.]



Väntar på den där lättnaden, på att äntligen kunna pusta ut, men ingenting händer hur många relaxpiller jag än pillrar i mig. Jag tror att stressen byggde ett permanent bo i mig den dag mitt försvar var tillfälligt nere & jag replikerade något i stil med att ”Ja men lite semester låter ju inte så himla tokigt ändå”. Kan jag inte bara få gå back in time & slå mig själv medvetslös med en dumkäpp eller något?  




Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

5 kommentarer:

  1. Åh, så himla bekant känsla både det där med paniken över resan men också det vidriga passfotot. Alltså man får det liksom svart på vitt: såhär ful är du, din jävel. Å alla andra med perfekta drag skrattgråter åt att de blev lite stirriga liksom medan en själv går under för att man fick bevis slängda i ansiktet. Äeh. Jag känner med dig iallafall.

    Men hur blir det nu då, åker du iväg till solparadiset?

    SvaraRadera
  2. Tillägg: förbannat bra låt förresten.

    SvaraRadera
  3. Michaela: Verkligen mitt i prick. Det är ju så, helt svart på vitt "såhär ful är du din jävel". När det kommer till pass finns ju inga förskönande poser, vinklar och ljussättning direkt. Och när det kommer till snuten som också ska behöva utstå att glo på ens fejja så kunde jag inte låta bli att tänka mig tokig på ifall han tyckte att jag var ännu hidiösare i verkligheten eller blev lika tokchockad ( Tänk; typ nästan ramla av stolen och kämpa emot ett "Men fyfan!" som tränger upp genom strupen) som jag över att se sanningen svart på vitt.
    Så nä, det blir ingen resa för min del. Mitt stora äventyr får väll bestå utav att hänga vid fönstret och glo på småfåglar.

    Och yäääs, låten kryper liksom in under skinnet :) Hade ett tag planerat att ha den som begravningslåt men det skär sig ju lite dåligt eftersom jag varken har kärlekshistorien eller alkoholproblemen, haha.

    SvaraRadera
  4. Oroshjärta: Åh men vad glad jag blir, TACK! :)

    SvaraRadera

[ Bloggspått-tips för er som upplever att internätet slukar era ord:
Kopiera kommentaren ifall ni möts av ett blank space efter att ni pressat
på "förhandsgranska", "kommentera som" eller dylikt, och klistra in igen. Såpp!]